den gudomliga komedin

välkommen hit

mvg i litterär gestaltning

Havet ger mig inre ro,
Och spänning.
I sanden sjunker min börda,
Försvinner.

Allt är ett stillat brus.
Salt i luften,
Och vind i kläderna.

Stenen vid vattnets bryn,
Är min frizon.
Hal. Och kall.
Speglar mitt inre rum.

Här kan mina tankar gro,
Och försvinna.
Inom mig inbringa frihet. 

Dån i hörselgångar,
Och inre energi.

Lugn puls.
Mörkt. Och fritt.

Min plats finns längs havets bryn,
Ensamvarg.